onsdag 19 juni 2013

Håriga ben

För ett tag sedan dök det upp en produkt på diverse olika ställen på internet. Ett par håriga leggings som tjejer skulle ha på sig för att undvika att bli antastade av män när de var ute. För vem hatar inte håriga ben?



Även bloggaren Fokis bestämde sig för att lägga upp denna bild och skriva lite om produkten. Hon tror att produkten kommer att vara effektiv men förstår inte riktigt varför någon skulle behöva den. 

"Dock tvivlar jag på att dessa leggins kommer att bli någon storsäljare. Att säga nej till oönskade frierier är väl det lättaste som finns." 

Ja Fokis, det är lätt att säga nej. Det är inte ett speciellt svårt ord att uttala och är ett ganska vanligt förekommande ord i det vardagliga svenska språket. Dock är det många som inte verkar förstå vad det betyder. Eller tar det som en personlig utmaning att ändra ett nej till ett ja. Eller så kanske de bara skiter i det för de anser helt enkelt att deras t.ex. sexuella tillfredsställelse är viktigare än ditt personliga välbefinnande. Men om vi bortser från Fokis åsikt och istället kollar på kommentarerna under inlägget hittar vi en mardröm. Nu råkar jag veta att Fokis kommentarsfält är väldigt hårt modererat, ingenting hon anser är spam kommer igenom. Håll det i åtanke när ni läser det här. 






Jag tänkte efter lite (väldigt lite) och kom på en till grupp i samhället (förutom djur) som faktiskt har hår på benen - män. Jag har faktiskt sett ganska många män med exakt lika mycket hår på benen som det är på bilden. Min pappa, min pojkvän, min lillebror, mina kompisar, klasskompisar och kollegor. Inte lika jämnt och fint, men ändå tillräckligt nära. Tror ni att de skäms? Tror ni att när de har "gjort sina ben håriga" (för hår på benen är en aktiv handling, ingenting vi föds med) tänker att "Fy fan vad jag skäms, jag är så jävla äcklig, ful, vidrig, oattraktiv och lat!"? Jag har en liten misstanke om att de inte tänker så. 

Jag rakar inte benen och jag är fullt medveten om att andra kanske tycker att det är fult. Jag är inte heller över 160 cm lång, jag har bredare höfter och rumpa än vad alla jeansföretag någonsin anser att jag borde ha, jag driver inte ett fullskaligt krig mot mina celluliter och jag har kort hår för att jag tycker att det är bekvämt och enkelt. Fram tills jag var ca 14 år hade jag inga problem med det här, men sedan kom resten av världen och sa till mig att jag borde ha problem med det. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar