tisdag 8 mars 2016

Separatistiska forum

Idag är det den internationella kvinnodagen som i folkmun brukar kallas "Inte Alla Män" eller "Kvinnor Borde Ta för Sig Mer". Det gamla vanliga med andra ord. Men det var inte det jag skulle prata så mycket om, istället vill jag skriva lite om Jodel. En kul liten app som låter dig skriva inlägg anonymt till människor inom ett par kilometers radie. På senaste tiden har det varit mycket prat om jämställdhet på Jodel och det leder naturligtvis till många intressanta och mindre intressanta debatter. Dessa debatter fick mig att tänka lite på separatistiska forum för när jag läser debatterna på Jodel inser jag hur fruktansvärt trött jag är på människor som inte vill kalla sig för feminister.

Ett vanligt gnäll man brukar höra är att vänstermänniskor (ofta specifikt feminister) bara umgås och pratar med andra feminister, vi "predikar för de redan frälsta". Det är något som stämmer till viss del. Det går inte att undvika människor som inte är feminister, de finns överallt i vardagen - i skolan, på jobbet, i affären, på Facebook, i tidningar etc. Men jag gillar att prata med människor vars åsikter liknar mina för tillsammans med dem kan jag ha ett utvecklande samtal. Låt mig förklara närmare.

Människor gillar att kalla feminister för lättkränkta men blir oftast i sin tur väldigt kränkta över att människor kallar sig feminister. De gillar att "sätta feminister på plats" genom att "argumentera" och om en feminist inte vill ta debatten kallas vi återigen för kränkta. Problemet med argumenten är att de oftast innebär att feminister måste ta extremt mycket tid av sitt liv för att förklara samma sak om och om igen. Det ska dras historiska bakgrunder, förgreningar inom feminismen, grundläggande förklaringar om intersektionalitet, könsidentiteters varande ovh icke-varande, förklaringar av X antal olika facktermer och andra saker som går att läsa sig till på internet. Det ställs frågor som:

1. Varför kallas det feminism och inte jämställdism?
2. En kvinna har vagina och en man har penis, så är det bara.
3. Varför pratar ni aldrig om att män blir våldtagna (av kvinnor)?
4. Inte alla män.
5. Jag tror inte på löneskillnader.
6. Varför är kvinnor så dåliga på att löneförhandla?
7. Varför finns det så många kvinnojourer men knappt några mansjourer?
8. Men jag har aldrig våldtagit/slagit/hotat någon!

Hur många gånger man än svarar på dessa frågor/påståenden/argument så återkommer de. Exakt likadana varje gång och det gör att diskussioner sällan kan hamna på en högre nivå än den absolut lägsta gemensamma för alla. Många gånger är dessa kommentarer skrivna av människor som inte vill ha svar eller fakta utan bara störa konversationen och styra in den på ett meningslöst spår. Det i sin tur gör att det blir väldigt svårt att avgöra när någon verkligen vill ha fakta.

Så istället för att försöka skohorna in er själva i sammanhang där ni inte är relevanta, skapa egna separatistiska forum! Inse att ni naturligtvis får tänka och säga precis vad ni vill men kanske på ert eget forum "Djävulens advokat"? För jag är trött på att läsa samma gamla argument och försöka förklara saker som det redan har skrivits spaltmeter om i böcker, tidningar och på internet istället för att ta min analys till en högre nivå. Prova att googla något och återkom sedan när ni inte vill ha en kaka för att n inte har våldtagit någon.

torsdag 1 oktober 2015

Snälla killar

Den här artikeln dök upp i min Facebook-feed idag. "5 anledningar till att dejta den snälla killen" heter den och tacklar ett ämne som vi har sett förut. Ingen vill ha den snälla killen, ingen alls. Det verkar inte finnas någon som det är så synd om i hela världen som den snälla killen. Varför?
Först måste vi kolla på vem det är som är den snälla killen. Enligt extremt subjektiva undersökningar, på internet, gjorda av undertecknad verkar det vara killar som inte får ligga alternativt killar som inte får ha ett förhållande med tjejen de gillar. Det beror lite på vem man frågar. Detta måste innebära att den elaka killen är killen som får ligga alternativt får ha ett förhållande med tjejen de gillar. Innebär det då att en snäll kille blir en elak kille så fort han får ligga/ha ett förhållande? Det är det än idag ingen som vet. Rent allmänt verkar "snäll kille" vara en titel som killar ger sig själva för att snäll är ett bra ord. Man ska vara snäll. Men vad krävs egentligen för att vara snäll? Vi tar en titt på listan.

1. Han lyssnar när du pratar. Släpp de där självupptagna killarna som babblar på om sig själva en hel kväll. Den snälla killen som tycker om dig på ett genuint sätt kommer att både ställa frågor och lyssna på dina svar.

2. Han anstränger sig för att bli vänner med dina vänner. Eftersom han tycker om dig på riktigt kommer han anstränga sig för att lära känna andra personer som du tycker om.

3. Han är din bästa vän. Var inte så snabb med att sätta den snälla killen i kompisfacket. Vem vill inte ha en kille som också är ens bästa vän?

4. Han uppskattar dig. Självklart ska du inte nöja dig med något annat än en kille som tycker om dig för den du är och som uppskattar alla dina små egenskaper.

5. Han är svärmorsdrömmen. Din mamma kommer att bli så nöjd när du tar hem en kille som tackar för maten och hjälper henne att plocka undan disken. Och som inte dumpar dig med ett SMS om två veckor.

Det här är alltså en snäll kille. För att sammanfatta är det alltså en kille som kan föra sig i möblerade rum och som vet hur man ska agera tillsammans med en annan levande människa. Jag har några mindre synpunkter på ordvalen i listan och jag bör tillägga att det var en kvinna som skrev den här listan. Men faktum kvarstår att det här är väldigt låga krav att ha på en partner. Likaså är ordet snäll. Snäll är någonting man ska vara, man får inte en guldstjärna, ett ligg eller ett förhållande för att man är snäll. Kor är snälla, hundar är snälla och människor är snälla.

Inledningen till artikeln är:
Sluta friendzona den snälla killen och ge honom en ärlig chans från och med nu. 

Eftersom det är en kvinna som har skrivit den här artikeln känns det ännu konstigare för mig att behöva förklara det här. Men hon kanske vet något som inte jag vet. Anledningen till att du blir friendzonad dvs att en tjej vill vara kompis med en kille är för att tjejen inte är kär, eller vill ha ett förhållande, med honom. Tjejen kanske bara vill vara vän med killen i fråga. Tjejen har antagligen givit det en ärlig chans och övervägt huruvida killen är en potentiell pojkvän eller ett potentiellt ligg. Sedan har hon kommit fram till att så inte var fallet. Bara för att du inte såg det hända betyder det inte att det inte har hänt.

Så snälla sluta tro att tjejer gör detta för att vara elaka. Tjejer är lika påverkade av romantisk propaganda som killar är. För varje tjej som läser Fifty Shades of Grey och drömmer om sin egen Christian (en kille som anser att han bara är snäll och bryr sig om Ana samtidigt som han misshandlar henne psykiskt och fysiskt) finns det en kille som tittar på James Bond (en karaktär som har blivit hyllad som en manlig förebild och som regelbundet slår kvinnor) och drömmer om sin egen Bondbrud. Antingen så vill någon ha dig eller så vill du inte det. Detta betyder inte att det är något fel på dig eller den andra personen.

torsdag 16 april 2015

Argumentera rätt

Den senaste tiden har det blåst väldiga vindar runt Anton Magnusson och hans karaktär Mr Cool. Jag har aktivt undvikit att läsa om det men min twitterfeed, mitt facebookflöde och en stor del av mina podcasts har behandlat ämnet. Jag har läst lite och det jag läser gör mig mest trött. Dumma människor som vägrar erkänna att de har fel och som inte kan skilja på sak och person.
Så jag tänkte att vi tillsammans kan gå igenom och reda ut lite argument.

Först och främst finns det två premisser som vi måste slå fast för att kunna gå vidare.
1. Mr Cool är en karaktär.
2. Anton Magnusson är en komiker som har skrivit Mr Cool och låtarna som skämt.

Kan någon förklara skämtet för mig?
Jag skulle, och jag menar det verkligen, gärna sätta mig ner med alla människor jag har sett skriva detta som argument och förklara steg för steg vad skämtet går ut på. Men bara om jag trodde att de faktiskt ville veta vad skämtet är. Det är helt okej att inte fatta ett skämt och be någon förklara det men det kommer antagligen inte bli lika kul som när det levererades som bara ett skämt.
Det som inte är okej är när det hänger ihop med argument nummer två.

Det är inte ett skämt för det är inte kul. 
Huruvida du tycker att ett skämt är kul eller inte har inte med saken att göra. Alla komiker kan inte anpassa sig till dig hela tiden. Du kan tycka att skämtet är osmakligt, tråkigt, dåligt eller kränkande. Du kan bli ledsen, arg eller likgiltig men det tar inte bort det faktum att det är ett skämt.

Hans texter är sexistiska, rasistiska, homofoba etc.
Ja, det är det som är meningen. Hela konceptet med humorn är att den ska vara provocerande, chockande och överdriven. Du har konstaterat ett faktum som väldigt få i den här debatten förnekar (inklusive Anton Magnusson).

Hans texter om våldtäkt gynnar våldtäktskulturen.
Ja, det gör den. Det är ett riktigt problem i den här debatten. Även om Anton Magnusson inte tycker att det är okej att våldta så är antagligen en stor del av hans publik unga killar som hyser sexistiska värderingar. Men sexism finns överallt i musik, trots det så är det bara den här personen ni går på.
Problemet kommer inte att lösas för att en rappare avbokar ett gig på en för övrigt väldigt sexistisk festival. Var inte förra årets 92% manligt dominerade akter argument nog?

Att skriva "komiker" och "skämt" i argumentet.
Återigen spelar det ingen roll att du personligen inte tycker att Mr Cool är en rolig karaktär eller att det inte är roliga skämt. Det tar inte bort det faktum att han är en komiker som skriver skämt. Att skriva "komiker" och "skämt" gör dig inte bättre än människor som anser att kvinnliga fotbollspelare inte är fotbollspelare.

Han är en dålig rappare. 
Absolut inte relevant.

Han är sjuk i huvudet och borde spärras in.
Väldigt få människor som hyser de åsikter eller utövar de handlingar Mr Cool rappar om skriver det rakt ut i låtar eller som skämt. Att han är komiker och säger det han säger är ytterst relevant för det ändrar hela premissen för uttalandena. Men om du verkligen tycker så, om du verkligen anser att han borde spärras in på psyket eller i fängelset så ring psykakuten eller polisen då. Gör du inte det kommer jag bara anta att det var en sak du sa för att understryka dina känslor men egentligen inte menade. Det är nämligen okej att säga så i alla fall.

lördag 1 november 2014

Upprepning till förbannelse

Väldigt ofta kommer människor på internet med spaningen att vänstern och feministrörelsen ältar saker. Att vi tenderar att upprepa saker i absurdum och tjatar om saker som verkar självklara. Det tycker jag också, att slippa börja tjata om människors lika värde varenda gång någon dum jävel öppnar käften och nedvärderar en person på grund av sexualitet, könsidentitet, hudfärg, funktion etc vore en dröm. Men det är tyvärr är det inte den världen vi lever i.
Ni kan upprepa er slitna gamla myt om jämställdhet mellan könen (som vanligtvis exkluderar transpersoner) men så länge ni INTE BETER ER så kommer det aldrig att inträffa.
Det här är ett tydligt exempel på varför jag måste fortsätta upprepa saker, INGENTING VERKAR NÅGONSIN FÖRÄNDRAS. Tvärtom så är det som om dumheten bara förökar sig.
En sjuårig flicka har alltså dragits in i en buske och tvingats ta av sig byxorna under en rast. När rektorn ska utreda det här är inte den första reaktionen att tillkalla polis eller socialtjänst. Istället frågar rektorn om flickan hade läppstift på sig, dansade eller varit glad innan övergreppet.
Det här är en fin gammal tradition som brukar användas inom rättsväsendet. Att ge offret skulden för det som har skett, i synnerhet om brottet kan kopplas till sexualitet.
Vi kommer inte slutat tjata innan någonting förändras, att en person på allvar ifrågasätter ett offer på det här sättet innebär att väldigt många fler personer tänker det. Så länge människor tänker det kan vi inte uppnå jämställdhet. Vi måste sluta säga det, vi måste sluta tänka det och framför allt måste vi förstå varför vi slutar. Annars spelar det ingen roll.

torsdag 3 april 2014

Vad är väl ett skott i huvudet?

Den senaste nyhetsrapporteringen inom våldtäkt har varit som ett enda stort tragiskt aprilskämt. Men jag skulle trots det ge så mycket för att det här skulle vara ett skämt på riktigt. En 15-årig tjej blir tvingad till oralsex med en soft airgun riktad mot huvudet, killen med vapnet blir friad eftersom han kanske inte förstod att det är hot att rikta ett vapen mot någon och på så sätt få den att utföra något som den inte vill. Det kanske är sant, han kanske har levt i ett totalt vakuum hela livet, inte sett en enda våldsam film i hela sitt liv och bara plockat upp en soft airgun och riktat den mot vem som helst. Han kanske ägde en soft airgun utan att någon gång ha avfyrat den, inte mot sig själv, inte mot någon annan och inte mot ett föremål.

Jag har aldrig rört eller avfyrat en soft airgun så jag gjorde lite efterforskningar på internet. För det första får du inte inneha vapnet om du är under 18 och inte har en myndig övervakare med dig. Så i vilket fall som helst borde killen dömts för olaga vapeninnehav. Sedan kollade jag på lite filmklipp på youtube där människor skjuter på sig själva och andra med liknande vapen, de uppvisar ganska mycket smärta. Tillräckligt mycket smärta för att jag aldrig någonsin skulle vilja att någon skulle rikta den mot mig och absolut inte mot mitt huvud oavsett om jag visste hur ont det gjorde eller inte.
Det står dessutom i artikeln att tjejen faktiskt fick minst ett skott i huvudet antingen innan, under eller efter våldtäkten. Om de sköt henne i huvudet innan så borde killen utan tvivel förstå att det han utförde var under tvång men oavsett tror jag inte ett skit på att killarna i situationen inte förstod vad de höll på med. Att det bara var tjejen i fråga som visste tillräckligt mycket av vad det innebär att bli skjuten för att känna sig tvingad till oralsex.

Vi behöver en hårdare lagstiftning för det här. I många liknande fall på senaste tiden verkar det inte spela någon roll hur mycket bevis som läggs fram, förövarna blir inte dömda i alla fall. Oftast yrkar försvaret på att förövarna inte förstod att de gjorde fel. De har inte fattat att hen hade 2.0 promille i blodet och när hen sa nej jag vill inte följa med dig hem så betydde det nej jag vill inte följa med dig hem, inte fattat att det var ett nej när hen höll ihop benen, inte fattat att hen inte ville bli skjuten i i huvudet, inte fattat att när hen skrek så mycket att halsen svullnade upp så var det ett nej, inte fattat att när du filmade din partner utan hens vetskap och lade upp det på internet så var det inte okej,inte fattat att när hen spydde eller grät så var det ett tecken på att någonting inte stod rätt till. OM det är sant så borde inte de här människorna få vistas ute bland vanligt folk. De ska in på rättspsyk och sedan är det dags att gå om grundskolan. För en så bristfällig förståelse för det svenska språket och kroppsspråk ska inte vara möjlig efter 9 år i grundskola.

Det här måste få ett slut, det kan inte konstant vara ett argument att personer inte förstår vad de håller på med, ett argument som jag nästan uteslutande ser när det rör sexbrott. Argument som skulle vara löjeväckande inom alla andra sorters åtal är helt plötsligt gångbara när det kommer till sexuellt ofredande, våldtäkt, sexuellt tvång, sexuella trakasserier, misshandel med sexuella inslag eller dylikt.

Men vad är väl ett skott i huvudet?
Det kan göra skitont, kännas hotande och degraderande.
Eller vara alldeles, alldeles underbart.


onsdag 26 mars 2014

En kropp

Just nu snurrar det runt en ny kampanj där kvinnor uppmanas att visa upp sina naturliga kroppar för att bevisa att modellbilder är retuscherade. Tydligen ska du skriva in #tjejkropp och lägga upp en bild som visar "defekter, vinterhull och blekhet". Väldigt många har gjort en sådan här kampanj innan, Blondinbella, Linda Skugge och ett otaligt antal bloggar på nätet.
Men jag tycker, som vanligt, att det är något fel med kampanjer som framförs på det här sättet och jag ska gå igenom dem steg för steg.

1. Återigen reducerar vi kvinnor till kroppar. Att alltid prata om "riktiga kvinnor" och "vanliga tjejer" och sedan markera detta med en bild på en sådan befäster övertygelsen om att en kvinna eller en tjej alltid är sin kropp. Att alltid fokusera på utsidan, alltid prata om hur vackra alla kvinnor oavsett utseende gör att kvinnor alltid kopplas ihop med ett utseende.

2. Att använda ordet defekt. Med defekta kroppar menar människor väldigt ofta att du har celluliter, bristningar, födelsemärken, ärr och liknande. Det är inga defekter och det är inte något fel med dem. Alla får antingen det ena eller det andra, jag råkar ha allihop. Jag har aldrig någonsin sett min kropp som defekt för att jag har ärr på mitt ben eller för mina födelsemärken. Min kropp förlorar inte en funktion för att jag har bristningar eller celluliter.

3. Sedan är det ordvalen, förutom defekt används också orden "vinterhull" och "blekhet". Men mitt hull försvinner inte på något magiskt sätt på sommaren. Jag går inte till ett gym med #Beach2014 tryckt på t-shirten och jag solar inte för jag blir inte "sommarfräsch", jag blir knallröd och får utslag. Min "vanliga tjejkropp" har inte vinterhull och är inte vinterblek, jag har ingen magisk sommartid att se fram emot då jag helt plötsligt blir smal och solbränd. 

Kvinnan som startade det här upproret jobbar på en ätstörningsklinik och jag förstår varför hon ville göra det här. Jag förstår vad hon ville nå ut med men jag kommer att upprepa detta fram till den dagen jag dör. Ingen som lider av ätstörningar mår bättre av att fokusera ännu mer på sin eller andras kroppar.
Du kunde suttit framför mig i timmar och pratat om hur vacker och snygg och söt jag var och jag skulle fortfarande inte trott på det. Att säga till mig att jag hade en normal kropp skulle varit en direkt förolämpning, jag vill inte ha en normal kropp, jag ville ha en snygg kropp - en smal kropp. En sådan kropp som jag såg att modeller hade, som alla tjejer och kvinnor hade på tv och i tidningar. En kropp som en verkade vara lycklig och bekväm i.


torsdag 20 mars 2014

Lolita

Jag bestämde mig för att läsa om Lolita av Vladimir Nabokov eftersom jag ville veta om den var så melankoliskt tråkig som jag minns den. Det var den inte, istället var den väldigt intressant eftersom jag nu kan läsa den ur ett feministiskt perspektiv. 
När jag läste den förra gången tyckte jag att den var fruktansvärt tråkig men till mitt försvar måste sägas att jag endast var 16 och alldeles för upptagen av mig själv. Jag läste den för att jag, i likhet med andra ungdomar i den åldern, hade en outtröttligt intresse för allting som var perverst och förbjudet eller bara bortom min erfarenhet. Jag var kanske 13 när jag upptäckte mormors gamla Allers/Allas/Året Runt med texter om vansinniga förhållanden och gamla brott. Suddiga bilder från 80 och 90-talet med svart bakgrund och texter om hur ett par hade slagit ihjäl sin granne med 66 hammarslag eller hur en tjej hade blivit våldtagen av hela den manliga delen av sin släkt och sedan utstött av byn. Med ögon som tefat läste jag texterna och fascinerades över hur ond världen kunde vara. 

Under tiden som jag läste Lolita kom även den här nyheten upp i mitt tumblrflöde. Förhoppningsvis är det här bara en ironisk situation där Bradley Cooper försöker göra något form av life-imitates-art-ställningstagande för det finns inte en chans att han och Suki Waterhouse vet precis hur det här ser ut. Eller så är de helt enkelt två av de människor som läser Lolita som om det vore en romantisk bok. Något att sträva efter. 
Det kanske var naivt av mig att tro att det inte fanns människor som såg det som Humbert och Dolores har som ett romantiskt förhållande. Men jag trodde att det inte fanns någon som undgick att förstå varför boken förbjöds under en tid och varför den var så kontroversiell. Det Humbert gjorde mot Dolores var förbjudet redan när boken skrevs. Dolores är alltså 12 när hon och Humbert träffas första gången. Han våldtar henne, senare i boken (ja det är våltäkt oavsett hur mycket Humbert anser att hon tog initiativ till sex första gången, han är vuxen och hon är minderårig och kan därmed inte ge samtycke) jag är inte säker på exakt hur gammal hon är då men ungefär 13 år i alla fall. 
Humberts kärlek till Dolores är extremt obehaglig på exakt samma sätt som i Fifty Shades av Grey och Twilight. Tre män som vill ha absolut kontroll över sina "partners" (Bella är den enda av de tre kvinnliga karaktärerna som uppvisar samtycke till sex) och vill behandla dem som barn oavsett om de är det eller inte.
Humbert hotar, manipulerar och ljuger för Dolores för att ha henne i ständig kontroll, han dyrkar henne på ett maniskt sätt och intalar sig samtidigt att han har rätt att våldta henne eftersom han är sexuellt attraherad till henne. 

I början av boken visar Humbert upp en imponerande närstudie i patriarkalt beteende när han bestämmer sig för att gifta sig. Han väljer en kvinna som är så lik en nymfett som möjligt men som samtidigt är laglig. Under deras bröllopsnatt tvingar han henne att ha på sig ett nattlinne för barn och mer eller mindre våldtar henne. Detta är visserligen beskrivet mycket flyktigt men när till och med Humbert påpekar att han verkade skrämma livet ur henne så misstänker jag att det inte fanns så mycket samtycke med i bilden. 
Deras förhållande förflyter sedan och Humbert verkar inte vara speciellt intresserad av sin fru alls utan gör bara för henne vad han anser vara minsta möjliga ansträngning utan att vara direkt otrevlig. När hon börjar gå ifrån nymfettutseendet straffar han henne för det på samma sätt som han systematiskt straffar alla kvinnor i boken vars utseende inte tillfredsställer hans sexuella lustar. När hon tillslut tröttnar på hans beteende och det ointresse han uppvisar i deras förhållande bestämmer hon sig för att skilja sig och gifta om sig. Detta gör honom vansinnig och det är endast för att de då befinner sig på en öppen gata som han inte slår henne sönder och samman. Han slår henne dock senare i taxin. 

Tillslut vill jag reda ut det här med alla beskrivningar av nymfetter. En nymfett är en flicka, ett barn, ca 11-13 år gammal. Hon ska vara smal, svagt solbränd, och väldigt vacker. Hon ska helst ha långt hår, men inget hår under armarna eller mellan benen. Hon får inte visa upp några tecken på könsmogenhet förutom sexlust och ska inte heller bära smink. Den beskrivningen som Dolores får i boken är extremt präglat av den manliga blicken, det finns ingenting på henne som inte är till för hans njutning eller som han inte kan sexualisera. När hon är sjuk, elak, motvillig, ledsen eller glad sexualiseras hon. När hon uppvisar självständighet straffas hon för även om Humbert vet att det han gör är fel så slår hans sexuella lustar ut alla anledningar till rationellt tänkande. 

Den flicka som beskrivs i Lolita hade kunnat vara en kvinna som beskrivs i vårt samhälle idag. Förutom att Humbert skriver att Dolores är 12 år. Detta tolvåriga ideal som sätts på kvinnor i dagens samhälle, smal, fräscht solbränd, lång, naturligt röd mun, inget hår förutom på huvudet, slät hy, obeskrivligt snygg utan något smink och med en skolflickas oskyldiga utstrålning. Det spelar ingen roll att män kanske inte anser att de sätter sådana krav på kvinnor idag men det är vad vi ser överallt. I alla tidningar, all reklam, på tv, i film, i skyltfönster och i en majoritet av all porr. I våra tidningar och i era tidningar finns den här kvinnan representerad och satt som ett ideal som alla kvinnor bör sträva efter. 

Det som sker i Lolita är inget kontroversiellt, om du bortser från den uttalade åldersaspekten. Väldigt många vill idag ligga med Lolita, de vill bara inte veta hur gammal hon är.